Stora fönster ger ljus, utsikt och rymd, men de kan också göra bostäder och kontor obehagligt varma under soliga dagar. I Stockholm märks problemet särskilt i lägenheter med stora glaspartier mot söder eller väster, i vindslägenheter och i moderna fastigheter med mycket glas i fasaden. Solskyddsglas kan minska solvärmen utan att rummet behöver mörkläggas. Rätt valt glas kan samtidigt bidra till mer energieffektiva fönster året runt.
Vad är solskyddsglas?
Solskyddsglas är glas med egenskaper som begränsar hur mycket solenergi som passerar in genom fönstret. Det kan ske genom beläggningar, färgning eller andra glastekniska lösningar som reflekterar eller absorberar delar av solinstrålningen. Målet är att minska överhettning samtidigt som dagsljuset fortfarande släpps in.
För boende innebär det ett jämnare inomhusklimat. För fastighetsägare och BRF:er kan det också minska behovet av portabla kylaggregat, solfilm i efterhand och återkommande klagomål på för varma lägenheter.
När är solskyddsglas rätt lösning?
Solskyddsglas är mest relevant på fasader med kraftig solbelastning. Det gäller ofta rum med stora fönsterytor, burspråk, inglasade partier eller högt läge utan skuggning från träd och andra byggnader. I äldre fastigheter kan behovet vara lokalt, till exempel vissa lägenheter högst upp i huset eller rum mot innergård där solen ligger på länge.
Det är sällan klokt att välja samma glas för hela fastigheten utan analys. Norrfasader har andra behov än söderfasader. Ett sovrum kan behöva annan komfort än ett trapphus. Därför bör solskyddsglas alltid vägas mot ljusinsläpp, arkitektur, energiprestanda och hur fönstren används.
Solskydd, energiglas och U-värde
Ett vanligt missförstånd är att solskyddsglas bara handlar om sommarkomfort. I praktiken behöver glaset också fungera under höst, vinter och vår. Fönstret ska begränsa oönskad solvärme när det behövs, men samtidigt ha god isolerförmåga när det är kallt ute.
Därför kombineras solskydd ofta med energiglas. Vid energioptimering av fönster tittar man på hela konstruktionen: glas, båge, karm, tätning och eventuella köldbryggor. Ett lågt U-värde är viktigt för värmeisoleringen, men för solutsatta lägen behöver även solvärmeinsläppet bedömas.
Jämför g-värde, dagsljus och glasets utseende
Solskyddets styrka beskrivs ofta med glasets g-värde: ett lägre värde innebär att en mindre andel solenergi passerar. Värdet ska vägas mot ljustransmissionen så att rummet inte blir mörkare än avsett. Be om produktdata och ett representativt glasprov, eftersom ton och reflektion upplevs olika inifrån och från gatan.
Glasleverantören behöver även bedöma termisk belastning, härdning eller laminering och hur glaset kombineras i isolerrutan. Vid byte i befintliga bågar måste tjocklek, vikt, kantanslutning och beslag kontrolleras. Ändringar som påverkar fasadens uttryck kan kräva lov eller annan hänsyn.
Kan man behålla befintliga träfönster?
I många fall går det att förbättra komforten utan att byta hela fönstret. Om träbågarna är friska kan en fönsterrenovering kombineras med byte till ett mer funktionellt innerglas eller isolerglas. Det är ofta särskilt intressant i äldre fastigheter där fönstrens proportioner, profiler och material är viktiga för fasadens uttryck.
För kulturhistoriskt värdefulla hus bör man vara försiktig med glas som ändrar fasadens utseende för mycket. Vissa solskyddsglas kan ge en tydlig ton eller reflektion. Då behövs en lösning som förbättrar komforten utan att störa byggnadens karaktär.
Solskyddsglas eller utvändigt solskydd?
Solskyddsglas är inte alltid ensam lösning. Ibland fungerar markiser, persienner eller utvändiga screenlösningar bättre, särskilt om man vill kunna reglera solskyddet efter väder och årstid. Glaset är däremot en diskret och långsiktig åtgärd när problemet är återkommande och kopplat till fönstrets läge.
För en BRF kan den bästa lösningen vara en kombination: uppgradering av glas vid renovering, nya tätningslister, justering av beslag och kompletterande solskydd där fasaden tillåter det. Det viktiga är att åtgärden planeras innan beställning, inte efter att boende redan upplever problem.
Vanliga frågor om solskyddsglas
- Blir rummet mörkt med solskyddsglas? Inte nödvändigtvis. Moderna solskyddsglas kan minska solvärmen och ändå släppa in mycket dagsljus, men valet av glas påverkar både ton och ljusnivå.
- Passar solskyddsglas i äldre fönster? Ofta ja, men det beror på bågens konstruktion, glasets tjocklek och byggnadens utseende. I kulturhus bör glasets reflektion och färg bedömas extra noggrant.
- Är solskyddsglas bättre än persienner? Det beror på problemet. Persienner är flexibla, medan solskyddsglas arbetar hela tiden och kan vara en mer integrerad lösning för starkt solutsatta fönster.
- Måste hela fastigheten få samma glas? Nej. Ofta är det bättre att anpassa lösningen efter fasadläge, våningsplan och rumsfunktion.
Sammanfattning
Solskyddsglas kan göra stor skillnad i bostäder och fastigheter där solen skapar för höga temperaturer. Rätt lösning minskar värmelasten, bevarar dagsljuset och kan kombineras med energieffektiva fönster. För bäst resultat bör glasvalet utgå från fastighetens läge, arkitektur och befintliga fönsters skick.
Vill du se om solskyddsglas passar din fastighet? Kontakta Fönstria via kontaktsidan för rådgivning kring glas, fönsterrenovering och energioptimering.
